sunkie...gomenosai

Vi var absorlut bäst...vi var king
vi var oslagbara...vi var horton och morton
....
vad hände?
.
.
det var väl bara mitt fel alla gånger...skyll på mig snälla
jag vågar inte säga att det var vårat fel, jag vågar inte
du är för viktig för mig för att försvinna...
jag saknar dig..fatta det
jag saknar att kunna prata med dig om allt
och du pratade med mig om allt...
nu får jag aldrig veta något
och vi är aldrig med varandra
.
.
jag längtar efter att du ska ringa mig och fråga om vi ska hitta på något
.
.
jag är aldrig upptagen, jag är bara hemma och väntar
.
.
väntar på att vänskapen som vi hade...ska komma tillbaka
.
.
snälla ge mig en chans att visa att jag kan...kan göra allt för att få
det vi hade tillbaka, jag ger allt
förlåt att jag skriver såhär..och att du förmodligen inte läser det
.
.
men det finns som ingen anledning för mig att vara tyst om det,
för finns det en chans att du läser det här och vet vad jag tycker så
är det värt det...för då förstår du hur jag önskar att det var...som förr
.
.
har vi förändrats så mycket egentligen, i själen?
är vi så olika nu så att vi inte kan vara vänner?
- Jag tror inte det, jag hoppas inte det...
jag kan ändras om du vill...för din skull
om det är det som krävs...
.
.
förlåt Elin för att jag varit så konstig och dum i huvudet...
förlåt för att jag sabbar allt...
.
.
du vet att jag alltid finns här för dig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0